eyedamage

Nej, än och aldrig har jag blivit övernationalistisk. Rubriken är från en kentlåt och den passar bra in på vad jag ska skriva. Ja, detta inlägg blir långt, kommer att innehålla generaliseringar och troligen påhittade ord.

Igår satt jag på bussen påväg till fantastiska Torp köpcentrum. Målet med resan var att köpa en present till min syster, mission failed men det är en annan historia, och därför bar jag mig av själv, + för att ingen ville följa med mig xD, till detta paradis på jorden.
Eftersom jag åkte själv så lyssnade jag såklart på min nya drog, Podversioner av sommar i P1, och tittade på massa människor...Under en halvtimma insåg jag hur svensk en stor del av denna busslast var. Vi börjar med mig:
Jag sitter vid fönsteret långt bak i bussen, min väska hade platsen bredvid mig. Sätet framför mig var tomt, vilket också sätet bakom mig, snett bakom mig och det snett framför mig var. I sätet snett framför mig satt en invandrarkille i min ålder och bredvid honom hans väska. Jag återkommer till honom snart.
I alla fall, jag sitter omringad av en massa tomma platser när en man i ca 75års-åldern stiger på bussen. Han ser sig om, går långt bak i bussen, kollar en stund på killen och sätter sig bredvid mig! Min Svenska hjärna börjar nu gå på högvarv...För är det nåt jag vet om svenskar så är det att vi inte frivilligt sätter oss bredvid någon på bussen...Och som svensk vill man inte bli sutten bredvid utan anledning. Jag blev så sjukt obekväm! Det var jag. Nu går vi vidare till 75-åringen:

Han går alltså bak i bussen och vill tydligen sitta bredvid någon. Först kollar han åt killen och det ser ut som om han har hittat sitt offer men så slänger han en blick lite längre bak och får istället syn på en blond flicka som sitter i sin egna värld. Då vänder han tvärt och sätter sig bredvid henne istället. Dagens svensk nummer två, eller kanske mer dagens pensionär nummer ett. Detta kanske var dagens misstag för denna man...För om han sökte efter sällskap skulle han nog satt sig bredvid killen snett framför. För tjejen som han hade valt att ha som sin busskompis var inte riktigt på bussen utan som sagt i sin drömvärld.

Svensk nummer tre blir helt klart den 30åriga kvinnan som plingade för att vara heeelt säker på att bussen skulle stanna utanför Coop. Man vet ju aldrig. ;)

Den sista svensken som jag uppfattade var den underbara människan, man runt 50, som troligen var påväg hem efter att ha handlat på Willys. När jag gick förbli honom påväg bakåt i bussen ser jag några av hans inköp;
Kalles kaviar
knäckebröd
kötbullar
Är bara inte detta jätteunderbart! xD

"Vi skålar för en midsommar till
Färsk potatis och sill" ~Kent

Denna halvtimmen var kanske den underbaraste på hela min dag. Nu, ska jag börja bli ännu mer uppmärksam på folk för tänk vad man går miste om annars.

/Anna-Matilda